Särskild effekt på löneskatt: Federala och delstatliga regeringar tar ut mer skatter - finansexpert

Särskild effekt på löneskatt: Federala och delstatliga regeringar tar ut mer skatt

Enligt en rapport av www.n-tv.de,

En bra vecka innan nästa skatteuppskattning rapporterar de federala och delstatliga regeringarna ytterligare intäkter för september. En av anledningarna är dock en effekt av energiprisets schablonbelopp förra året. Samtidigt har länderna stagnerande inkomster under de första nio månaderna.

De federala och delstatliga regeringarna tog återigen in betydligt mer skatter i september än för ett år sedan. Totalt tog de in 80,6 miljarder euro, 13,3 procent mer, enligt månadsrapporten från det federala finansdepartementet. Redan i augusti skedde en ökning med nästan nio procent. Det FDP-ledda ministeriet pekade på svaga siffror från föregående år på grund av starkt statligt stöd vid den tiden i energikrisens spår. Det märks nu i de kraftiga höjningarna av löneskatt och energiskatt. Därtill kommer dock också en kraftig ökning av intäkterna från källskatten på ränte- och försäljningsinkomster.

Under de första nio månaderna ökade skatteintäkterna med bara 2,5 procent till drygt 608 miljarder euro. En ökning med nästan tre procent beräknas för 2023 som helhet. Nya uppskattningar från skatteexperter kommer dock att publiceras nästa torsdag. Då blir det klart om trafikljusregeringen får mer ekonomiskt spelrum eller om den måste skärpa konsolideringskursen.

Löneskatteintäkterna steg med cirka 125 procent på årsbasis i september. Föregående år minskade betalningen av energiprisets schablonbelopp skatteintäkterna på detta område, som ministeriet förklarade. Då fick alla inkomstskattepliktiga anställda en engångsersättning på 300 euro.

Dåliga ekonomiska utsikter

Enbart den federala regeringen tog in 16,3 procent mer i skatt i september och uppnådde intäkter på 35,1 miljarder euro. Delstaterna fick 10,5 procent mer till 36,6 miljarder euro. Under de första nio månaderna noterade den federala regeringen en ökning med 7,2 procent. Statens skatteintäkter sjönk dock något med 0,5 procent jämfört med samma period förra året.

Sammantaget förblir de kortsiktiga ekonomiska utsikterna "märkbart grumliga" givet de undersökningsbaserade ledande indikatorerna, enligt månadsrapporten. I princip är osäkerheten om den framtida ekonomiska utvecklingen fortfarande väsentligt ökad. "Det finns negativa risker, särskilt när det gäller geopolitiska konflikter", sade finansdepartementet.

Enligt ekonomer avtog den tyska ekonomin under tredje kvartalet. Ministeriet hänvisade till exporten som drabbades av ett märkbart bakslag i augusti för andra gången i rad till följd av en avmattande global ekonomi. Den inhemska efterfrågan är också dämpad. Importen sjönk, och konsumenternas fortsatta motvilja återspeglades i den lägre försäljningen inom besöks- och detaljhandeln, fortsätter ministeriet.

Den svaga ekonomiska utvecklingen sätter också sina spår på den i grunden robusta arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg något igen i september – säsongsrensad. Sysselsättningen ligger dock på en historiskt hög nivå. När det gäller inflationstakten, som sjönk markant till 4,5 procent i september på grund av baseffekter, räknar departementet med att räntorna fortsätter att falla.