Sri Lanka befinner sig djupt i skuldkrisen: En finansexpert analyserar bakgrunden och de ansvariga.

Sri Lanka befinner sig djupt i skuldkrisen: En finansexpert analyserar bakgrunden och de ansvariga.

Enligt en rapport från taz.de,

Sri Lanka befinner sig djupt i en skuldkris som har förvärrats de senaste två åren. Landets ekonomi krympte med 7,8 procent och fattigdomsgraden steg till 25 procent. Sociologen Ahilan Kadirgamar ser huvudskulden för denna kris i den nyliberala utvecklingsväg som IMF och Världsbanken fastställt.

Landets valuta, rupien, devalverades, vilket gjorde att många importerade varor blev 80 procent dyrare. Människor har inte längre råd med dessa varor. Elkostnaderna har tredubblats eller fyrdubblats för de fattigaste. Regeringen har nu kommit överens om ett lån på 2,9 miljarder dollar med IMF, men detta kommer med villkor som utgiftsnedskärningar och privatisering.

Sri Lankas skuldkris är nära kopplad till utbudskrisen och en prischock som har lett till massprotester. President Gotabaya Rajapaksa var till och med tvungen att fly från protesterna i juli 2022. Kina spelar också en roll i denna kris då landet har finansierat många projekt i Sri Lanka tidigare.

Skuld till Kina står dock bara för cirka 13 eller 14 procent av utlandsskulden. De flesta skulder består av kommersiella lån. Sri Lanka kämpar för att betala denna skuld, vilket lämnar landet inför en oviss framtid.

Utvecklingsfinansiering och den typ av projekt som kommer från Kina eller multinationella företag har misslyckats med länder i den globala södern. Sri Lanka är ett av de första länderna att gå igenom denna skuldkris. Det finns en möjlighet att liknande kriser kan inträffa i andra länder.

Det är oklart hur den globala ordningen kommer att utvecklas i förhållande till utvecklingen i Brics-länderna, som Indien och Kina, samt Världsbankens reformplaner. Det återstår att se hur situationen i Sri Lanka kommer att utvecklas och vilken inverkan denna skuldkris kommer att få för andra länder.