Skatteplaner i krisen: Vem betalar för pendlingsbidrag och restauranger?

Skatteplaner i krisen: Vem betalar för pendlingsbidrag och restauranger?

Finansministeriet i Magdeburg står inför utmaningen att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av den planerade skattelättnaden, i synnerhet höjningen av pendlingsbidraget och sänkningen av momsen på mat på restauranger. En taleskvinna för finansminister Michael Richter (CDU) förklarade att tillförlitliga uppskattningar endast kommer att vara möjliga efter att de relevanta federala räkningarna har lämnats in. Trots denna osäkerhet anses projekten i grunden vara nödvändiga för att ge Tyskland akut nödvändiga tillväxtimpulser.

Men motståndet växer fram. Det rapporterar ZDF att en undersökning av ”Süddeutsche Zeitung” visar på massivt motstånd från förbundsstaterna mot de planerade åtgärderna. I synnerhet krävs att den federala regeringen själv finansierar de skattemässiga förlusterna till följd av dessa lagändringar. Principen "Den som spenderar måste också betala", som formulerats av Miljöpartiets finanspolitiska talesperson i delstatens parlament, Olaf Meister, blir allt viktigare.

Politiska reaktioner och krav

Kritiken kommer från olika delstater. Saxens finansminister Christian Piwarz (CDU) uttrycker oro över att den federala regeringen orsakar minskade intäkter för stater och kommuner genom sina lagförslag. Berlins finansminister Stefan Evers (CDU) lyfter fram det ansträngda budgetläget, medan andra röster, som SPD-politikern Andreas Dressel, bedömer höjningen av pendlingsersättningen som ett ”falskt incitament” och inte ser någon prioritering av momssänkningen.

I Mecklenburg-Vorpommern framhålls att godkännandet av lagändringen är beroende av den federala regeringens vilja att kompensera för det resulterande inkomstbortfallet. Den aktuella skatteuppskattningen indikerar lägre intäkter än förväntat, vilket ytterligare begränsar den finansiella flexibiliteten för de federala, statliga och lokala myndigheterna. Den planerade skattelättnaden ska därför ses inte bara som ett ekonomiskt incitament, utan också som en potentiell risk för de kommunala budgetarna.

Ekonomisk påverkan och prognoser

Det beräknade intäktsbortfallet från de två åtgärderna kan uppgå till cirka 23 miljarder euro under löptiden, varav cirka 12,5 miljarder euro till stater och kommuner. De gröna i delstatens riksdag efterlyser därför tydliga regleringar för att säkerställa att när skattelättnaderna genomförs inte förs den ekonomiska bördan över på staters och kommuners redan hårt ansträngda budgetar.

Den federala regeringens faktiska mål att sänka omsättningsskatten på mat i cateringbranschen till sju procent till 2026 bygger på antagandet om ekonomisk bärkraft. Osäkerheten kring kostnadsfördelningen och bristen på enighet om eventuell kostnadsersättning från den federala regeringen tynger diskussionerna om skatteplanerna och väcker frågor om framtiden för den riktade skattelättnaden.