Trumps tveksamma plan: försvaga dollarn, rädda industrin?

Trumps tveksamma plan: försvaga dollarn, rädda industrin?

USA:s president Donald Trump driver en kontroversiell plan för att försvaga dollarn för att stärka den inhemska industrin. Denna plan, känd som Mar-a-Lago-avtalet, designades av Stephen Miran, ordförande för Trumps ekonomiska rådgivande råd. Miran hävdar att dollarns status som världens reservvaluta lägger en börda på den amerikanska ekonomin och bidrar till avindustrialisering. Hög efterfrågan på dollarn leder till en ökning av dess värde, vilket gör amerikanska varor dyrare och orsakar handelsunderskott. Som svar på denna utveckling flyttar många amerikanska tillverkare produktion utomlands, vilket i sin tur sätter jobben på spel.

Förhållandet mellan dollarn och handelsunderskottet är dock mer komplext än vad Miran gör det till. Utländska investerare håller amerikanska statsobligationer för att stabilisera sina växelkurser, men undviker ofta att investera i andra amerikanska tillgångar. Historiskt sett hade dollarn ingen negativ inverkan på USA:s bytesbalans som reservvaluta på 1960- till 1970-talet. Orsakerna till bytesbalansunderskottet är också olika; de beror bland annat på förhållandet mellan nationellt sparande och investeringar.

Utmaningarna med Mar-a-Lago-avtalet

År 2024 var USA:s budgetunderskott 6,4 % av BNP, medan bytesbalansunderskottet var mindre än 4 %. Mirans plan ses som felaktig eftersom dollarn bara är en av många faktorer som bidrar till handelsunderskott. Att stänga budgetunderskottet kan vara lättare än ett handelskrig, men det kommer att kräva politiska åtgärder i kongressen. Trots den höga automatiseringsnivån förblir styrkan i den amerikanska ekonomin en attraktion för internationella investerare.

Kritiken mot Trumps tillvägagångssätt förstärks av nuvarande ekonomiska trender och globala politiska utvecklingar. Kina, till exempel, anklagas för att snedvrida den globala kapitalallokeringen genom offentlig politik som skapar överdrivna besparingar. Bristen på social trygghet och underutvecklade kredit- och sparinstrument i Kina tvingar hushållen att spara mer, samtidigt som företagens vinster gynnas av sjunkande arbetsersättning.

Globala implikationer och framtidsutsikter

Den kinesiska regeringens strategier för att påverka kapitalallokering genom statligt ägda företag och offentliga subventioner har betydande effekter på internationell handel och den amerikanska ekonomin. Dessutom behandlas USA:s handelspolitik ofta med doktrinen om "ömsesidighet", som syftar till att tillämpa handelspartners tullar på amerikanska produkter i spegelbild. Det hävdas att specifika tullar beroende på elasticiteten i efterfrågan på importerade varor är nödvändiga för att inte öka konsumentpriserna.

I den nuvarande multipolära världen kan urholkningen av dollarn som primär reservvaluta strida mot USA:s intressen på lång sikt och destabilisera den globala finansmarknaden. Protagonisterna för nya tullåtgärder ser också dessa tullar som ett sätt att kontrollera utländsk export och minska skattebördan för amerikanska medborgare. Men detta tillvägagångssätt kan vara missvisande och väcker frågan om den avsiktliga försvagningen av dollarn faktiskt kommer att stärka den amerikanska industrin eller om den kommer att visa sig självförstörande.

Sammantaget återstår det att se hur Mar-a-Lago-avtalet och den tillhörande ekonomiska politiken kommer att påverka USA:s ekonomi och den internationella handelssituationen. Utmaningar på den globala arenan och den föränderliga ekonomiska miljön kräver innovativa lösningar och hållbar politik.