Trumps tullpolitik: tysk ekonomi i beredskap!

Trumps tullpolitik: tysk ekonomi i beredskap!

Oron för frihandel ökar i den tyska ekonomin. President Trump har aviserat massiva tullhöjningar, vilket initialt ledde till marknadslättnader men underblåste rädslan för en framväxande handelskonflikt. Som FAZ rapporterade att 92 % av de tyska företagen fruktar högre tullar på europeiska produkter. Dessutom förväntar sig 78 % att spänningarna mellan USA och Kina kommer att öka. Mer än 40 % av företagsledningen är också övertygade om att Trump kommer att följa upp sina tillkännagivanden – ett steg från bara 7 % i början av sin första mandatperiod.

Farhågorna är inte ogrundade. 80 % av företagen förväntar sig ökande risker för den tyska ekonomin, medan 68 % antar att den amerikanska tullpolitiken kommer att ha en betydande inverkan. Det finns också en särskild vakenhet bland befolkningen. Enligt undersökningen är 66 % av medborgarna allvarligt oroliga för de kommande taxehöjningarna. 44 % av de tillfrågade förväntar sig att handelskonflikten kommer att ha en stark inverkan på den egna ekonomiska situationen och 29 % förväntar sig att den har en begränsad inverkan.

Frihandelns roll

I detta sammanhang överskattas värdet av frihandel alltmer: 75 % av befolkningen reagerar positivt på termen ”frihandel”. Andelen medborgare som anser att frihandel är oerhört viktigt har ökat från 38 % till 55 % sedan 2017. Tron på att en till stor del avskaffande av handelshinder skulle ge fördelar steg från 45 % till 65 %. Denna utveckling gör också att globaliseringen uppfattas mer positivt; Endast en av tre ser övervägande risker som dessa Deutschlandfunk uppgav.

Historiskt sett har tullar fungerat som en skyddsåtgärd för inhemska producenter. Tullar är nu nära kopplade till frågor om globalisering och frihandel. Världen har sänkt tullarna avsevärt sedan 1950-talet, vilket lett till handelsliberalisering. USA har dock höjt tullarna igen under Trump, vilket tyder på en trend mot protektionism. Jürgen Matthes från German Economic Institute påpekar att tendensen att begränsa frihandeln successivt har ökat sedan finanskrisen 2008/2009.

Ekonomiska beroenden

En undersökning visar att majoriteten av tyskarna ser Tysklands ekonomiska utveckling som beroende av internationella konflikter, särskilt när det gäller amerikansk politik och tullar. Tanken att en nedgång i frihandeln får negativa konsekvenser för den tyska ekonomin delas av många. Samtidigt tror 49 % av befolkningen att Tyskland skulle ha det sämre ekonomiskt utan EU, medan 70 % av AfD-anhängarna tycker motsatsen. Det finns ingen konsensus om EU:s inställning till de hotade amerikanska tullhöjningarna: 43 % är för mottullar, medan 36 % är för förhandlingar.

Den nuvarande situationen visar på komplexiteten i de handelspolitiska utmaningarna. Tullar kan inte bara tjäna som en inkomstkälla för stater, utan kan också användas som ett påtryckningsmedel i politiska förhandlingar. USA:s handelsbalans är negativ, vilket signalerar behovet av åtgärder, medan tyska företag måste förbereda sig på eventuella skattetryck. Frihandel förblir ett viktigt mål vars värde alltmer erkänns av allmänheten.