Tillväxt i öst: Polen och Kroatien går om Österrike!

Tillväxt i öst: Polen och Kroatien går om Österrike!

Den ekonomiska situationen i Europa visar tecken på långsam men stadig tillväxt, särskilt i vissa regioner i centrala Östeuropa. Högt Pressen Det finns en positiv utveckling i Kroatien, Polen och Tjeckien, medan Österrike kommer att vara den enda EU-medlemmen som får en nedgång på -0,3 % 2025. Dessa olika trender inom EU avspeglas även i EU-kommissionens vårprognos 2024.

År 2024 beräknas BNP-tillväxten bli måttlig i EU på 1,0 % och i euroområdet på 0,8 %. Tillväxtprognoserna ökar till 1,6 % i EU och 1,4 % i euroområdet 2025. Denna stabilitet kommer trots högre geopolitiska risker och en stagnerande ekonomi i Tyskland, som bara kommer att återhämta sig långsamt på grund av osäkerhet EU-representation rapporterad.

Ekonomiska höjdpunkter i Centrala Östeuropa

Polen sticker ut som EU:s sjätte största ekonomi, med en prognostiserad BNP-tillväxt på 3,3 %. De positiva indikatorerna i Polen inkluderar en stor hemmamarknad, höga investeringsvolymer och en stabil inflation på 3,6 %. Detta är förknippat med en anmärkningsvärd arbetslöshet på bara 2,8 %, vilket innebär de facto full sysselsättning. Kroatien följer efter med en uppskattad tillväxt på 3,2 %, med stöd av robust privat konsumtion och EU-finansiering. Tjeckien har en stabil inhemsk ekonomi där den negativa handelsbalansen kompenseras av inhemsk konsumtion.

• Wachstumsaussichten:
  • Polen: 3,3%
  • Kroatien: 3,2%
  • Tschechien: Stabil, positive Trends durch Binnenkonsum

Däremot har Ungern en "osäker affärsmiljö" som leder till tillväxt under genomsnittet. Även om den privata konsumentmakten utvecklas positivt visar företagen återhållsamhet i sina investeringar. En annan aspekt är Ungerns anti-EU-kurs, som ledde till att viktig EU-finansiering försvann. Ändå prognostiseras en BNP-ökning på 2,5 % för 2026, med stöd av robust privat konsumtion och förbättrade exportutsikter.

Övergripande ekonomisk stabilitet

EU som helhet visar tecken på stabil ekonomisk motståndskraft. Nedgången i HIKP-inflationen tyder på att köpkraften gradvis ökar igen, med en prognostiserad inflationstakt på 2,7 % 2024, för att falla till 2,2 % 2025. Denna utveckling ses som positiv, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska återhämtningen efter de senaste årens utmaningar.

Behovet av att öka konkurrenskraften och motståndskraften understryks av olika EU-representanter. Dessa utmaningar mildras dock genom förbättrade sysselsättningsgrader och stabil privat konsumtion, medan den genomsnittliga arbetslösheten var 6,0 % 2023.

Sammantaget pekar utsikterna för 2025 på en långsam men stadig förbättring av den ekonomiska situationen i EU. Medan vissa länder stagnerar eller upplever krympning, visar andra som Polen och Kroatien genom sina positiva ekonomiska indikatorer att det också finns betydande tillväxtmöjligheter inom EU.