Ekonomi under press: reformer krävs – vad planerar regeringen?

Ekonomi under press: reformer krävs – vad planerar regeringen?

Företrädare för näringslivet i Tyskland är allt mer missnöjda med den federala regeringens inställning, som främst fokuserar på högre utgifter i den pågående budgetdebatten. Helena Melnikov, generaldirektör för DIHK, gör det klart att den planerade nya skulden öppnar upp för ekonomiskt spelrum, men också för med sig ett stort ansvar. Hon efterlyser en "avgörande reformkurs" och en acceleration av planerings-, godkännande- och tilldelningsförfaranden. Dessutom måste minskningen av byråkratin drivas framåt snabbt för att erbjuda den privata sektorn ett bättre investeringsklimat, eftersom 90 % av alla investeringar i Tyskland kommer från detta område.

Christoph Ahlhaus, verkställande direktör för BVMW, uttrycker också missnöje med den svartröda koalitionens ekonomiska politik. Han efterlyser sänkta skatter, lättnader i energipriserna och omfattande välfärdsstatsreformer. I detta kritiska läge kräver även Stefan Körzell från DGB att framtida investeringar inte får spelas ut mot välfärdsstaten. Han förespråkar hållbara lösningar för att stärka de kommunala intäkterna, till exempel genom att införa en förmögenhetsskatt och en rättvisare arvsskatt.

Investeringar och socialt ansvar

Även om DGB i grunden är positiv till budgeten för 2025, som ger investeringar på 116 miljarder euro, varnar man för eventuella ytterligare budgethål som kan uppstå till följd av de nödvändiga bolagsskattesänkningarna. Verena Bentele, ordförande för VdK, lyfter fram de växande klyftorna inom sjuk- och vårdförsäkring. Hon efterlyser en reform av skuldbromsen för att möjliggöra långsiktiga investeringar i välfärdsstaten och motverka växande ojämlikhet.

Enligt IMK Många av de utmaningar som nämns ovan kommer i samband med en grundläggande förlust av ekonomiskt välstånd i Tyskland. Penning- och finanspolitiken reagerade initialt på lämpligt sätt på prischocker, men från början av 2023 är ökande penningpolitiska restriktioner och finanspolitiska reaktioner till följd av den federala författningsdomstolens avgörande redan uppenbara. Denna utveckling har stramat åt finanspolitiken samtidigt som ekonomin är fortsatt bräcklig. Det finns ett akut behov av reformer när det gäller skuldbromsen för att förhindra stagnationstendenser 2024.

En annan kritisk punkt är behovet av socialt acceptabel och välståndshöjande avkarbonisering. Fokuseringen på CO2-priser och klimatpengar per capita medför risker och fördelningspolitiska problem, varför CO2-priset bör ingå i en mer omfattande mix av styrmedel. Arbetsmarknaden är pressad då arbetslösheten stiger på kort sikt, samtidigt som det på medellång sikt finns risk för brist på kvalificerad arbetskraft. Att aktivera och utbilda arbetare kräver långsiktiga ekonomiska resurser.

På tisdag presenterar SPD:s partiledare Lars Klingbeil utkastet till budgetlag 2025 i förbundsdagen och presenterar de ekonomiska planerna för de kommande åren. Debatten skapar redan en hel del kontroverser i Tysklands politiska och ekonomiska landskap.