Ekonomisk kris: Dolda orsaker hotar Tysklands framtid!

Höga energikostnader nämns ofta som huvudorsaken till den nuvarande krisen i den tyska ekonomin. En aktuell analys av de 100 största tyska börsbolagen visar dock att andra faktorer spelar en mycket allvarligare roll. Enligt studien av strategikonsultföretaget Advyce & Company i samarbete med German Protection Association for Securities Holdings (DSW) kan den tyska ekonomin vara på väg att dra ihop sig för tredje året i rad 2023, något som inte har hänt sedan andra världskriget.

Studien visar att energikostnaderna endast står för 4 % av den totala belastningen. Däremot utgör bristen på kvalificerad arbetskraft och internationell konkurrens större utmaningar med 20 % respektive 21 %. Pressen på fordonsindustrin är särskilt hög, medan reglering står för 24 %, vilket gör den till den näst högsta stressfaktorn. Arbetskrafts- och strukturkostnader visar sig vara den allvarligaste faktorn, 20 % högre än det europeiska genomsnittet.

Ökade löne- och strukturkostnader

Höga lönekostnader och därmed sammanhängande lönekostnader i kombination med låg produktivitet och ineffektiva organisationsstrukturer driver upp strukturkostnaderna. Studien visar att jämfört med andra länder gör tyska företag relativt låga investeringar inom området forskning och utveckling. Särskilt maskin- och anläggningsindustrin påverkas av dessa utmaningar, följt av kemisk industri och energileverantörer.

En kulturell förändring i tyska företag ses som nödvändig för att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga. Det finns också krav på att politiker ska sänka de icke-lönmässiga arbetskostnaderna, reformera socialförsäkringen och ge investeringsstöd. Marc Tüngler från DSW ser den framtida federala regeringen som en plikt att ge lämpliga impulser för att hjälpa den tyska kärnkraftsindustrin att återfå sin styrka.

Föråldrade strukturer, uppsvällda förvaltningar och svag innovationsförmåga identifierades i analysen som andra huvudorsaker till krisen. Under de senaste två decennierna har många företag missat viktiga förändringar och brottas med ineffektiva, knappt digitaliserade processer. Inflytandet från internationella konkurrenter, särskilt från Kina, påverkar särskilt fordonsindustrin, medan bristen på kvalificerad arbetskraft, särskilt bland ingenjörer och IT-specialister, fortsätter att vara märkbar.

Sammantaget visar analysen att även om de ökade energikostnaderna påverkar vissa branscher är de mindre relevanta för många branscher jämfört med andra kostnadskällor som löne- och strukturkostnader. Trots det har Tyskland fortfarande potential att konkurrera internationellt igen genom välutbildade yrkesarbetare och högt specialiserade företag. Politiken bör aktivt stödja industrier i deras omvandling och sist men inte minst minska energikostnaderna för att stärka konkurrenskraften.