Tullarna sjunker, skulderna stiger: Trump och den ekonomiska krisen i USA

Tullarna sjunker, skulderna stiger: Trump och den ekonomiska krisen i USA

USA står inför en komplex ekonomisk situation som kännetecknas av hög statsskuld och pågående handelskonflikter. Donald Trump tillkännagav nyligen tullar som skjutits upp eller genomförts i sista minuten. Tullarna på vissa varor sjunker från 145 % till 30 %, men en grundtull på 10 % kommer att finnas kvar på all import, liksom branschspecifika tullar på bilar, stål, aluminium, halvledare och eventuellt läkemedel. Experter varnar för att dessa åtgärder kan minska konsumtionen och leda till svag tillväxt. Walmart har till exempel redan meddelat att man kommer att höja priserna på grund av högre tariffer. Den genomsnittliga effektiva importtullen i USA är nu 15 %, vilket är sex gånger högre än innan Trump tillträdde och utgör en stor utmaning för konsumenterna.

Medan S&P 500-indexet har återhämtat sig sedan början av året, är utsikterna för en stabiliserad ekonomi osäkra. Fed-ordförande Jerome Powell uttryckte oro över möjliga permanenta utbudschocker och är ovillig att sänka räntorna. Samtidigt drar den amerikanska regeringen på sig nästan 2 biljoner dollar i nya skulder årligen, vilket gör att den totala skulden överstiger den årliga ekonomiska produktionen. Moody's har sänkt USA:s kreditbetyg, vilket innebär att landet har tappat toppbetyget från alla tre stora kreditvärderingsinstituten. Detta kan ha en långsiktig negativ inverkan på utländska investerares intresse, även om USA fortfarande anses vara en attraktiv destination för direktinvesteringar, främst på grund av sjunkande skatter och en stor försäljningsmarknad.

Handelskonfliktens inverkan på euroområdet

Handelskonflikten mellan USA och Europa påverkar inte bara den amerikanska ekonomin utan också den europeiska ekonomin. Europeiska centralbankens (ECB) penningpolitik påverkas av dessa spänningar. För att stärka det europeiska försvaret tvingas länder i euroområdet att ta på sig hundratals miljarder i skulder. Detta ökar risken för extrema reaktioner på obligationsmarknaderna, särskilt i högt skuldsatta länder som Italien och Frankrike.

Under eurokrisen 2011/2012 steg räntorna på statsobligationer, vilket påverkade investerarnas förtroende. För att undvika en liknande nedgång har ECB sedan dess stöttat obligationspriserna genom omfattande köp. Den viktigaste styrräntan, inlåningsräntan, har redan sänkts från 4,0 till 2,75 procent, med en ytterligare sänkning väntad vid nästa ECB-möte. Denna sänkning kan åtföljas av osäkerhet kring ett globalt tullkrig som potentiellt kan utlösa en topp i inflationen.

Räntebeslut och inflationsutsikter i euroområdet

ECB:s ordförande Christine Lagarde uttryckte oro över osäkerheten i inflationsutsikterna i euroområdet. Inflationstakten i Tyskland är för närvarande 2,3 procent och i euroområdet 2,5 procent, långt ifrån det medelfristiga målet på 2,0 procent. Flera ECB-medlemmar, däribland Isabel Schnabel, efterlyser en debatt om ett eventuellt stopp för räntesänkningar för att förhindra att räntorna förblir för låga och därmed leder till hög inflation och finansiella kriser på lång sikt. Trycket på centralbankerna växer över hela världen, vilket kan äventyra penningpolitiska beslutsfattares oberoende och stabilitet.

Sammantaget är den ekonomiska situationen fortfarande spänd i både USA och Europa, medan finansmarknadens aktörer noga övervakar hur politiska beslut i båda regionerna kommer att påverka den ekonomiska miljön.