Brödpriserna skjuter i höjden i Iran: Medborgare i uppror!

Brödpriserna skjuter i höjden i Iran: Medborgare i uppror!

I Iran är befolkningen återigen pressad av drastiskt stigande livsmedelspriser. Den 14 juli 2025 rapporterade den statliga nyhetsbyrån Shargh att regimen i Teheran har beslutat att stoppa de planerade höjningarna av brödpriserna tills vidare. Detta sker mot bakgrund av en växande ekonomisk kris, som kännetecknas av höga prisjusteringar för baslivsmedel. Men i flera provinser, som Razavi-Khorasan och Qom, har betydande prishöjningar genomförts i tysthet, vilket har skapat oro och förbittring bland befolkningen.

Teherans bagerier har beordrats att baka bröd till aktuella priser, eftersom Teheran Guild Chambers ordförande Hamidreza Rastgar bekräftade att prisplanerna skjutits upp på grund av "särskilda omständigheter". I Razavi-Khorasan-provinsen ökade priserna på subventionerat och halvsubventionerat bröd med 42 till 52 procent, vilket direkt påverkade många medborgares försörjning. I Mashhad kostar Barbari-bröd nu 3 000 toman, medan Sangak-bröd kostar 5 200 toman.

Symbol för missnöje

Bröd har en enorm symbolisk betydelse i Iran, särskilt för arbetarklassen. Prisförändringar uppfattas inte bara som en ekonomisk börda, utan som ett direkt angrepp på miljontals människors försörjning. Historiskt sett har prishöjningar på bröd ofta utlöst social oro. Regimen är medveten om explosiviteten och genomför en farlig balansgång mellan ekonomiskt tryck och politisk stabilitet.

Dessutom har den senaste tidens prishöjningar för baslivsmedel som ägg, ris och kött lett till protestdemonstrationer. Våldsamma sammandrabbningar uppges ha brutit ut i sydvästra delen av landet på torsdagen, med en moské i brand och en stormarknad plundrade. Säkerhetsstyrkorna lyckades dock få situationen under kontroll.

Politiska toner i krisen

Demonstranterna kräver bland annat att president Ebrahim Raisi avgår, som har utsatts för hård kritik de senaste veckorna. Många anklagar honom för att inte kunna hålla sitt vallöfte om ett snabbt slut på den ekonomiska krisen. Det är ingen hemlighet att Iran har lidit av en allvarlig ekonomisk och finansiell kris under lång tid. Denna kris har förvärrats av amerikanska sanktioner som införts sedan de drog sig ur Wiens kärnkraftsavtal 2018. Som ett resultat har Iran ingen tillgång till sina bankkonton utomlands och dess nationella valuta, rial, har förlorat över 50 procent av sitt värde.

Regimen har beslutat om en regional prisjusteringsstrategi för att undvika stora protester i huvudstaden. Analytiker säger att regeringen siktar på att hålla ett utbrett missnöje över matpriser i schack. Trycket att minska tidigare påförda subventioner utgör dock en utmaning som allvarligt kan äventyra den politiska stabiliteten.