Federal budget 2025: Lindner planerar investeringar värda miljarder!

Federal budget 2025: Lindner planerar investeringar värda miljarder!

Christian Lindner, förbundsfinansministern, är för närvarande intresserad av rollen som investeringsminister. Den måste dock först uppfylla sina skyldigheter när det gäller 2025 års budget. Lindner har redan fått sin föregångare Lars Klingbeils budgetförslag som föreslår betydande förändringar. Dokumentet avser till stor del att lyfta skuldbromsen för försvars- och säkerhetsutgifter. En viktig aspekt är att det finns initiala tecken på att lågkonjunkturen är övervunnen. I detta sammanhang finns också en planerad extrapott på 500 miljarder euro för infrastrukturinvesteringar, som kan finansieras helt på kredit. Processen för att upprätta den federala budgeten framställs som relativt enkel, vilket ger hopp om ett snabbt genomförande.

I detta sammanhang har den federala regeringen antagit ett lagförslag för att finansiera infrastrukturinvesteringar för stater och kommuner. Detta innebär att 100 miljarder euro kommer att göras tillgängliga från en särskild federal fond för riktade investeringar. Fokus för dessa satsningar ligger på områdena utbildning, transport, energi, digitalisering, bostäder, sjukhus och klimatskydd. Lagförslaget genomför artikel 143h punkt 2 i grundlagen och lägger därmed den rättsliga grunden för tilldelningen av medel.

Fördelning av resurser och ansvar

De 100 miljarder euro som gjorts tillgängliga kommer att fördelas enligt Königstein Key, ett förfarande för rättvis fördelning av finansiella resurser till staterna. Investeringsåtgärder som stöds med dessa medel måste påbörjas efter den 1 januari 2025 och kan godkännas till slutet av 2036. De federala medlen bör användas flexibelt och målinriktat, med ansvar för användningen av medlen som ligger hos delstaterna. Möjliga användningsområden är bland annat samhällsskydd, transportinfrastruktur, utbildningsinfrastruktur och digitalisering.

En annan väsentlig del av propositionen gäller den strukturella delen. Detta tillåter länder att använda ett strukturellt skuldutrymme på 0,35 procent av bruttonationalprodukten. I detta sammanhang planeras också ändringar av budgetprinciplagen, stabilitetsrådets lag och lagen om tilldelning av sanktionsbetalningar för att säkerställa anpassning till EU-lagstiftningen. Denna reform av stabilitets- och tillväxtpakten leder också till en ny indikator för europeisk budgetövervakning: nettoutgifter. Lagförslaget reglerar ytterst fördelningen av tillåten strukturell upplåning mellan de enskilda länderna.

Den aktuella utvecklingen inom finanspolitiken visar den federala regeringens ansträngningar att lägga grunden för framtida tillväxt och stabilitet genom strategiska investeringar.