Sjunker energikostnaderna? CDU driver på för reformer innan sommaren!

Sjunker energikostnaderna? CDU driver på för reformer innan sommaren!

I ett uttalande nyligen uttalade sig CDU:s parlamentariska gruppledare Jens Spahn för att sänka energikostnaderna. Syftet är att säkerställa planeringstryggheten för fallande elskatter och nätavgifter fram till sommaren med start i januari. Detta är en del av en bred politisk satsning som även innefattar att påskynda investeringarna. Avskrivningsalternativ på upp till 30 procent för investeringar bör beslutas om i god tid av Bundestag och Bundesrat.

Dessutom meddelade Spahn att minskningen av byråkratin borde märkas i år. Detta inkluderar avskaffandet av kvittokravet, minskningen av rapporteringsskyldigheten och strykningen av den kontroversiella lagen om leveranskedjan. Tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron har Spahn åtagit sig att revidera denna lag för att minska byråkratiska hinder och säkerställa konkurrenskraften i den tyska ekonomin.

Ekonomiska förhållanden och prognoser

Ekonomiska prognoser från ekonomer målar upp en dyster bild för Tyskland. En tillväxt på 0,0 procent prognostiseras för 2025 och ekonomin har redan varit i stagnation i tre år. Internationella valutafonden (IMF) bekräftade denna bedömning genom att även uppskatta bruttonationalprodukten (BNP) till 0,0 procent i april. Det noteras också att BNP inte tar hänsyn till de mervärdestjänster som tillhandahålls av tyska företag utomlands.

Trots den stagnerande ekonomiska utvecklingen steg skatteintäkterna med cirka 10 procent i april till 286,3 miljarder euro under första kvartalet. Särskilt statliga skatter, särskilt genom arvsskatt och fastighetsöverlåtelseskatt, har ökat. Däremot minskade intäkterna från energi-, motorfordons- och elskatter. Denna diskrepans leder till kritik mot statens konsumtion av civilsamhällets resurser.

Kritik mot rapportering och samhällsdiskussioner

Ulrich Vosgerau uttryckte oro över rapporteringen om högerextremism i media. Han varnade för en dramatisk uppvisning och en påstådd ökning av högerextrema incidenter. Diskussionen om klimatförändringar och CO2-skulden hos barn och unga i skolan väcker också kontroverser. I sammanhanget citerades förre förbundskanslern Helmut Schmidt, vars kritiska ställningstaganden beaktas i debatten.

Samtidigt diskuteras införandet av EU:s Supply Chain Act i den internationella ekonomin. Enligt en studie från EU-kommissionen 2020 har frivilliga standarder i EU inte haft önskad effekt. Endast en tredjedel av EU-företagen genomför due diligence om mänskliga rättigheter, miljöskydd och arbetsnormer. I detta sammanhang har Arbetsförmedlingen (AK) låtit göra en studie för att undersöka de eventuella ekonomiska effekterna av lagen om försörjningskedjor.

Resultaten av denna studie, som genomfördes av BFI Wiens yrkeshögskola i samarbete med FIAN Austria och Fundación Sol i Santiago de Chile, visar att en mer utvecklad EU-lagstiftning om försörjningskedjor kan leda till välståndsvinster i den globala södern och förbättrade arbetsvillkor. Författarna till studien kommer till slutsatsen att en effektiv lag kan förväntas ha positiva ekonomiska effekter för både den globala södern och den europeiska ekonomin.

Det återstår att se i vilken utsträckning de politiska åtgärderna och den ekonomiska utvecklingen kommer att påverka den ekonomiska situationen och de sociala förhållandena i Tyskland och Europa under de kommande månaderna. Debatten om försörjningskedjelagen och därmed sammanhängande ekonomiska risker och möjligheter kommer sannolikt att spela en central roll.

För ytterligare information om de ekonomiska konsekvenserna av EU:s försörjningskedjaslag, kan du läsa den detaljerade analysen på Arbetskammarens webbplats: Arbetskammaren. Dessutom erbjudanden Tichys insikt omfattande bakgrundsinformation om de politiska kraven och den nuvarande ekonomiska situationen i Tyskland.