Grön ekonomisk politik och avindustrialisering: en ekonoms bedömning
De gröna och näringslivet har ett komplicerat förhållande. Många företagare skyller på de gröna för byråkrati, höga energipriser och överdriven reglering. Roland Berger, grundare av managementkonsultföretaget med samma namn, går till och med så långt som att hävda att de grönas politik äventyrar Tyskland som affärsplats och leder till avindustrialisering. Men är det verkligen så? Industriföreningar uttalar sig inte gärna om grön ekonomisk politik. En ekonom, Joachim Ragnitz från Ifo-institutet i Dresden, ser avindustrialiseringen som överdriven. Han påpekar att det redan finns en klimatskyddslag som antogs före det senaste förbundsvalet och som syftar till att skydda Tyskland genom att...

Grön ekonomisk politik och avindustrialisering: en ekonoms bedömning
De gröna och näringslivet har ett komplicerat förhållande. Många företagare skyller på de gröna för byråkrati, höga energipriser och överdriven reglering. Roland Berger, grundare av managementkonsultföretaget med samma namn, går till och med så långt som att hävda att de grönas politik äventyrar Tyskland som affärsplats och leder till avindustrialisering. Men är det verkligen så?
Industriföreningar uttalar sig inte gärna om grön ekonomisk politik. En ekonom, Joachim Ragnitz från Ifo-institutet i Dresden, ser avindustrialiseringen som överdriven. Han påpekar att det redan finns en klimatskyddslag som antogs före det senaste förbundsvalet och som har som mål att göra Tyskland klimatneutralt till 2045.
Situationen förändrades dock på grund av Ukrainakriget. Denna konflikt gjorde energi knapp och dyr i Europa. Enligt Ragnitz innebär det att många industriföretag och privata hushåll kanske inte kan göra nödvändiga anpassningar. Ragnitz anser att de gröna är för ambitiösa och försöker göra Tyskland till en pionjär i energiomställningen. Om andra länder inte följer efter kommer detta att ha liten inverkan på klimatskyddet, men kommer att leda till höga energikostnader och eventuellt att energiintensiva företag lämnar.
Federal Association of Medium-Sized Businesses kritiserar också de gröna. De lämnar möjligheten att göra energi billigare oanvänd, vilket skadar ekonomin. Elskatten i Tyskland är många gånger högre än EU:s miniminivå. En minskning av energikostnaderna skulle kunna uppnås genom att sänka momsen på el. Det finns ett akut behov av åtgärder från dem som har förhindrat detta hittills.
De gröna tillbakavisar dock denna kritik. De hävdar att regeringen har dämpat stigande energipriser genom pristak och att naturgas inte har blivit ont om denna vinter. Sandra Detzer, ekonomisk-politisk taleskvinna för den gröna riksdagsgruppen, framhåller att vind- och solenergi redan är de billigaste energiformerna och att avvecklingen av kol och kärnkraft bör fortsätta konsekvent. Detta öppnar upp för nya möjligheter för industrin, till exempel byggande av sol- eller batterifabriker.
Detzer pekar också på en åsiktsförändring inom ekonomin. Tidigare managementkonsulten Roland Berger anklagar de gröna för avindustrialisering, medan den nya chefen för managementkonsulten efterlyser snabbhet i energiomställningen.
Sammantaget är förhållandet mellan de gröna och näringslivet komplext. De gröna har ambitiösa klimatskyddsmål, men dessa kan påverka ekonomin och energikostnaderna. Vissa branschorganisationer och medelstora företag efterlyser åtgärder för att minska energikostnaderna. Det återstår att se hur de grönas politik kommer att utvecklas och vilken påverkan den får på marknaden och finansbranschen.
Källa: Enligt en rapport av www.mdr.de.
Läs källartikeln på www.mdr.de