Fastighetsmarknaden i strypgrepp: Staten planerar massiva regleringar!

Fastighetsmarknaden i strypgrepp: Staten planerar massiva regleringar!

Utmaningarna på fastighetsmarknaden blir allt mer pressande. Den nya federala regeringen i Tyskland har siktet inställt på situationen på bostadsmarknaden. Med en regleringspolitik som kontrollerar ungefär hälften av landets ekonomiska produktion står byggbranschen inför framtida problem. Dessa påverkas avsevärt av över 20 000 byggregler, som i onödan bromsar planerings- och godkännandeprocesserna Tichys insikt rapporterad.

I praktiken är tillståndet på fastighetsmarknaden katastrofalt. Höga byggkostnader uppstår av stigande energipriser, minimilöner, brist på material och omfattande byråkratiska krav. Hyrestaket har förlängts till 2029 och privata hyresvärdar kommer att hållas mer ansvariga i framtiden. Hit hör även införandet av vite för brott mot gällande bestämmelser. Den nya federala justitieministern Stefanie Hubig planerar en politisk förändring av hyreslagen och ser hyresvärdar som huvudorsaken till problemen.

Byggvolym och vakanta lägenheter

Under Corona-nedstängningarna minskade byggvolymen med 12 %, vilket ledde till en drastisk minskning av bygglov med nästan 30 %. Det behövs minst 400 000 nya bostäder årligen, men bara runt 252 000 bostäder byggdes 2022. Det ger ett underskott på över 900 000 bostäder. Politiker kritiseras för att använda tillfälliga friktioner på fastighetsmarknaden för sina egna syften och inte snabbt skapa lösningar.

Enligt experter skulle ett statligt utträde från fastighetsmarknaden kunna leda till en effektivare marknadsreglering. Kritiker menar att den nya federala regeringens nuvarande tillvägagångssätt inte räcker för att åstadkomma en förändring av det reglerande landskapet. Friedrich Merz ses av många analytiker som oförmögen att initiera den nödvändiga förändringen.

Liknande utmaningar i Schweiz

Situationen i Schweiz återspeglar detta problem. Att hitta boende i städer som Basel och Zug är också svårt, och strikta regler gör det svårt att skapa nya livsrum. I Basel infördes till exempel en lag som föreskriver hyreskontroll i fem år efter renoveringar. Detta "riktiga bostadsskydd" har dock lett till en drastisk minskning av nybyggda lägenheter: från 1 169 2022 till bara 450 2024.

Hyrestaksomröstningarna i Zürich och Bern klassificerades av ekonomer som skadliga för bostadsmarknaden eftersom de kunde förvärra bostadsbristen och hämma bostadsbyggandet. Det har funnits ett hyrestak i Genève i åratal, vilket har lett till ett eftersatt bostadsbestånd och höga hyror. Om alla nuvarande initiativ i Schweiz antas kan antalet reglerade lägenheter öka till hälften av det totala beståndet Ekonomisuisse varnar.

Sammanfattningsvis kan man säga att omfattande regleringar i både Tyskland och Schweiz för närvarande inte bara minskar utbudet, utan också försvårar sökandet efter lämpliga bostadsytor avsevärt. Kraven på avreglering och snabbare godkännandeförfaranden blir därför allt viktigare.