Merz aviserar en vändning i den ekonomiska politiken – kritiken från oppositionen växer!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Kansler Merz tillkännager förändring i den ekonomiska politiken; Oppositionen anklagar honom för att ha brutit mot sitt ord. Analys av nuläget.

Merz aviserar en vändning i den ekonomiska politiken – kritiken från oppositionen växer!

I förbundsdagen den 9 juli 2025 kommer förbundskansler Merz att tala vid den allmänna debatten om budgeten och tillkännager en vändning i den federala regeringens ekonomiska politik. Han framhåller att grunden är lagd för ytterligare satsningar och att stämningen i landet blir bättre. Merz meddelade också att Tyskland återigen skulle ta på sig ledaransvaret i Europa när det gäller utrikespolitik. En central del av hans tal är löftet att stödja Ukraina i kampen mot Ryssland. Detta är av stor betydelse, särskilt med tanke på de nuvarande geopolitiska utmaningarna.

Oppositionen reagerade dock kritiskt på Merz tillkännagivanden och anklagade honom för att bryta sitt ord igen. Den gröna riksdagsgruppledaren Dröge kritiserar att Merz lovat sänkning av elskatterna för alla, men inte genomfört det. Även AfD:s parlamentariska gruppledare Weidel uttrycker sitt motstånd och förklarar att Merz fortsätter trafikljusregeringens politik. Det som är särskilt betydelsefullt är hennes anklagelse om att "nedmonteringen av skuldbromsen" är förbundskanslerns mest uppenbara ordbrott. Dessutom framhåller Vänsterpartiets ledare Reichinnek att den planerade budgeten skulle öka klyftan mellan rika och fattiga.

Sociala utgifter i Ukraina

De höga sociala utgifterna i Ukraina leder till ekonomiska förpliktelser och risker. Effektiva sociala utgifter uppgår till och med till nästan 30 procent av BNP. Offentliga utgifter i Ukraina överstiger 40 procent av BNP, vilket resulterar i kroniska problem med sparandet. Ett problem som kommer att oroa Ukraina mer under de kommande åren är pensionsutbetalningarna, som står för 15 till 17 procent av BNP och 55 till 70 procent av de sociala utgifterna. Detta till skillnad från jämförbara länder där pensionsutbetalningarna endast står för 30 till 50 procent av de sociala utgifterna.

Reformer och utmaningar

Behovet av att reformera pensionsbetalningar och sociala utgifter betonas alltmer i Ukraina. Internationella valutafonden (IMF) planerar måttliga nedskärningar i de sociala utgifterna till cirka 21 procent av BNP i slutet av 2016, med besparingar främst inom pensionsområdet. Men politiska blockader och vetogrupper försvårar sociala reformer, vilket gör det svårt att genomföra sådana nedskärningar.

I ett globalt sammanhang där Ukraina står inför enorma utmaningar blir vikten av en sund finanspolitik tydlig. Eftersom Tyskland strävar efter en vändning i den ekonomiska politiken under Merz ledning, behöver Ukraina omedelbart reformera sina finanspolitiska strukturer för att möta långsiktiga finansiella åtaganden. En fortsatt hög inflation skulle kunna minska de reala sociala utgifterna ytterligare och utgör en ytterligare risk.

Italiensk och annan europeisk socialpolitik bör också uppmärksamma denna utveckling, eftersom sociala utmaningar får allt större genomslag över nationella gränser. Södra och östra Europa står inför liknande finansiella utmaningar förvärrade av geopolitisk instabilitet.