Expertrådet efterlyser en mer flexibel skuldbroms för att säkra framtiden – En finansiell expert analyserar förslagen.

Expertrådet efterlyser en mer flexibel skuldbroms för att säkra framtiden – En finansiell expert analyserar förslagen.

Enligt en rapport av www.sueddeutsche.de, har expertrådet för bedömning av övergripande ekonomisk utveckling (SVR) föreslagit att skuldbromsen revideras måttligt. Ordförande Monika Schnitzer beskriver den nuvarande skuldbromsen som för stel och efterlyser en ökad flexibilitet för att möjliggöra framtidsinriktade offentliga utgifter utan att äventyra de offentliga finansernas hållbarhet.

Skuldbromsen infördes för att inte belasta framtida generationer i onödan med räntor och amorteringar. Den stipulerar att delstaterna måste klara sig utan nya lån under ekonomiskt normala år, där den federala regeringen har ett skuldutrymme på 0,35 procent av den ekonomiska produktionen. På grund av den rådande konjunkturnedgången tillåts nettoupplåning på drygt 22 miljarder euro. Regeln får endast avvikas i akuta situationer, t.ex. efter en naturkatastrof eller under en pandemi.

Den föreslagna reformen avser bland annat införandet av en övergångsfas och en höjning av schablongränsen, beroende på statsskuldskvoten i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Förslaget motiverar detta med att ekonomiska kriser kan få stora effekter på samhällsekonomin även under åren efter den akuta krisen. Statsskuldkvoten är för närvarande runt 64 procent av BNP, vilket enligt expertrådets reformförslag skulle tillåta en nettoupplåning på drygt 28 i stället för 22 miljarder euro.

Som finansexpert ser jag dessa reformförslag som ett viktigt steg för att ge stater större utrymme att reagera på lämpligt sätt i svåra ekonomiska tider. Att anpassa skuldbromsen till den rådande ekonomiska situationen och den långsiktiga skuldsituationen är avgörande för att möjliggöra en balanserad finanspolitisk strategi. Denna mer flexibla reglering skulle kunna ha en positiv inverkan på marknaden eftersom den skulle ge regeringar mer utrymme att investera i framtidsinriktade projekt som klimatförändringar, digitalisering och infrastruktur. De potentiella riskerna med ökad ny skuld bör dock också beaktas och noggrant vägas upp.