Schnitzer varnar: Inga nya skulder för cateringbranschen!

Schnitzer varnar: Inga nya skulder för cateringbranschen!

Diskussionen om den svartröda federala regeringens finanspolitik blir allt mer intensiv. Monika Schnitzer, ordförande i det ekonomiska rådgivande rådet, var kritisk till den planerade momssänkningen inom storköksbranschen. I en intervju gjorde hon det klart att denna åtgärd inte var rätt svar på de nuvarande ekonomiska utmaningarna och att det istället var nödvändigt att begränsa utgifterna. Deras huvudfokus ligger på det befintliga budgetgapet, som de anser tvingar fram åtgärder.

Schnitzer rekommenderar att man istället för att ta på sig nya skulder ska minska utgifterna. Hon nämnde särskilt oklara finansieringskällor för vissa utgifter och efterlyste ett avstående från höjningar av mödrapensioner och subventioner för jordbruksdiesel. Dessa förslag återspeglar det akuta behovet av att stabilisera statens finansiella situation utan att ådra sig ytterligare skulder. Den varnar starkt för att ta på sig nya skulder för icke-investeringsutgifter, vilket kan äventyra den långsiktiga stabiliteten.

Regeringens budgetplaner

I ett ytterligare steg planerar den federala regeringen att presentera budgeten för 2024. Kansler Olaf Scholz, vicekansler Robert Habeck och finansminister Christian Lindner har meddelat att de vill uppnå besparingar på totalt 17 miljarder euro. Dessa åtgärder bör genomföras utan att avbryta skuldbromsen. Det eventuella upphävandet av ekonomiskt stöd till översvämningsoffer i Ahrdalen undersöks dock.

Särskilt anmärkningsvärt är minskningen av 12,7 miljarder euro i klimat- och omvandlingsfonden (KTF). Denna drastiska minskning är en del av en bredare plan för att minska de planerade utgifterna med totalt 45 miljarder euro till 2027. KTF förblir ett centralt instrument för den klimatneutrala omvandlingen med en total volym på 160 miljarder euro.

Konsekvenser och utmaningar

De avsedda besparingarna gäller också biståndet till Ukraina, för vilket totalt 14 miljarder euro kommer att ställas till förfogande, och bör inte påverkas av åtstramningsåtgärderna. Regeringen planerar också att ställa in en subvention på 5,5 miljarder euro till elnätet, vilket kan leda till högre elpriser. För att öka KTF:s intäkter övervägs en höjning av CO2-priset samtidigt som klimatförstörande subventioner ska minskas.

Förbundsdagens budgetutskott skulle kunna slutföra diskussionerna om dessa frågor före jul, med det slutgiltiga beslutet planerat till januari 2026. Tills de nya budgetarna träder i kraft kommer en interimsbudget att genomföras som gör det möjligt för statskassan att frigöra en procentandel av medlen varje månad.

De politiska och ekonomiska beslut som nu måste fattas är banbrytande för Tysklands framtida finanspolitik. Det återstår att se hur regeringen kommer att övervinna de utmaningar som Schnitzers förslag och de egna budgetplanerna innebär.