Turkiets ekonomi vacklar: tillväxt trots rekordinflation och räntor!

Turkiets ekonomi vacklar: tillväxt trots rekordinflation och räntor!

Den turkiska ekonomin visar en blandad bild när den hävdar sig i en utmanande miljö. Högt Pressen Bruttonationalprodukten (BNP) förutspås växa med 2,8 procent 2023. Denna uppgång åtföljs dock av en hög inflation, som nyligen låg på 35,4 procent. Oberoende experter tvivlar dock på de officiella siffrorna och talar om en faktisk inflation på runt 70 procent.

År 2024 räknar EU-kommissionen med en ytterligare tillväxt på 3,2 procent, med stöd av en positiv handelsbalans och värdeskapande inom bygg- och jordbrukssektorerna. Enligt prognoser förväntas konsumenterna spendera 3,5 procent mer de kommande åren, vilket kan öka den privata konsumtionen avsevärt.

Inflation och penningpolitik

Inflationsutmaningen är fortfarande problematisk med tanke på höga konsumentpriser. EU-kommissionen förutspår att inflationen kan sjunka till 36,2 procent i slutet av 2023 och till 22,7 procent till 2025. Dessa nedgångar stöds av sjunkande globala energipriser, stramare statlig finansförvaltning och en omsvängning av penningpolitiken, särskilt president Erdoğans utnämning av ortodoxa centralbanker som är räntehöjande.

Situationen är dock fortfarande spänd då Internationella valutafonden räknar med en tillväxt på endast 2,6 procent för 2025 och inflationstakten låg på 39 procent redan i februari 2025. Erdoğans kursändring för att bekämpa inflationen strider mot tidigare års lågräntepolitik, vilket ledde till ett betydande devalveringstryck på den turkiska liran.

Handelsbalans och utländska investeringar

Turkiets handelsbalans visar positiva trender med en måttlig ökning av exporten på 2 procent 2024, medan importen sjönk med 5 procent. Med en EU-andel på 40 procent av den turkiska exporten är den CO₂-gränsjustering som EU planerar en central fråga för turkiska exportörer. Denna utveckling kan särskilt påverka konkurrenskraften hos tyska leverantörer, eftersom tyska leveranser 2024 minskade med 6 procent till 27 miljarder dollar.

Trots utmaningarna ser många företag nya möjligheter, särskilt exportorienterade företag som planerar att utöka kapaciteten. Undersökningar visar också att 50 procent av tyska företag i Turkiet bedömer affärsläget som bra och 43 procent förväntar sig en stabil utveckling. Nya utländska investerare är dock ovilliga att komma in på marknaden, vilket återspeglar osäkerhet om framtida ekonomiska förhållanden. Mellan januari och oktober 2024 var utländska direktinvesteringar 4,7 miljarder dollar, med de största inflödena från Nederländerna, Tyskland, USA, England, Irland och Azerbajdzjan.

Ekonomiska utmaningar och perspektiv

Utöver de ekonomiska osäkerheterna påverkar även finansieringsflaskhalsar. Särskilt mindre och medelstora företag drabbas och en restriktiv penningpolitik förvärrar finansieringssvårigheterna. Den svaga liran gör utländska lån dyrare, vilket ytterligare hämmar den ekonomiska aktiviteten. Observatörer förväntar sig också möjliga styrräntesänkningar under andra halvåret 2025.

Finansminister Şimşeks åtstramningsåtgärder, som inför ett strikt åtstramningsprogram för offentliga institutioner, visar hur allvarlig situationen är. Fokus ligger på att minska utgifterna och undvika nya projekt förutom absolut nödvändiga. Dessa åtgärder återspeglar behovet av att återfå ekonomisk balans och samtidigt öka pressen på budgetarna från ihållande hög inflation.

Sammanfattningsvis står Turkiet inför betydande ekonomiska utmaningar men erbjuder också möjligheter, särskilt inom områdena export och konsumtion. Utvecklingen av penningpolitiken och den internationella marknadens reaktioner kommer att vara avgörande för den turkiska ekonomins framtida stabilitet och tillväxt.