Parlameter: Hur lojala är egentligen parlamentariker mot sitt parti?

Parlameter: Hur lojala är egentligen parlamentariker mot sitt parti?

Den nya "Parlametern", ett innovativt verktyg från universitetet i Luzern, har återigen kastat ljus över det politiska landskapet i Schweiz. Med detta instrument, som utvecklats av Institutet för schweizisk ekonomisk politik (IWP), kan nationella och statliga råds röster analyseras. Detta gör det tydligt hur noga parlamentarikerna följer de egna partiernas riktlinjer.

Verktyget, som fungerar som en "seismograf av det faktiska politiska livet", visar att partilojaliteten i det federala parlamentet generellt är hög. Det är särskilt uttalat i det socialdemokratiska partiet (SP) med en imponerande andel på 99,2 %. Däremot är centerpartiets partilojalitet 95,5 %. Uppgifterna visar också att omkring en tredjedel av de nationella fullmäktigeledamöterna röstar med sitt eget parti mer än 99 procent av tiden, vilket understryker de nära banden mellan parlamentsledamöter och deras politiska läger.

Spektakulära insikter

Den högsta partilojaliteten kommer från Linda de Ventura (SP), som har varit medlem i det nationella rådet sedan december 2024 och har en imponerande röstandel på 99,8 %. I Statsrådet leder Flavia Wasserfallen (SP) listan med 98,4 %. En intressant kontrast till detta är Daniel Jositsch (SP), som anses vara den största oliktänkande i statsrådet med 81,3 %. I National Council är dock Thomas Rechsteiner (mitten) den största oliktänkande med en andel på 90,5%.

Men det nya verktyget visar också att inte alla riksdagsledamöter strikt följer sin partipolitik. Under det senaste mötet röstade Fabio Regazzi (mitten) oftare med FDP (83,7 %) än med sitt eget parti, som bara stödde honom 78,2 %. Regazzi kommenterar att det tematiska fokuset varierar beroende på sessionen och att han alltid försöker förbli trogen sin övertygelse utan att frukta kompromisser. Trots dessa avvikelser har han gjort klart att han aldrig kommer att byta parti.

En titt på demokrati

"Parlametern" är inte bara ett instrument för analys, utan också ett viktigt forskningsverktyg för media. Han jämför besluten från förbundsparlamentet med folkomröstningar, som avslöjar hur nära parlamentarikerna står medborgarnas önskemål. Detta ger ett värdefullt perspektiv på relevansen av populära beslut och belyser var luckor kan finnas i befolkningsrepresentationen.

I en tid då transparens och ansvarsskyldighet i allt högre grad krävs i politiken, betonar IWP:s verkställande direktör René Scheu att den data som samlas in är väsentlig för en fungerande demokrati. "Parlametern" representerar därför inte bara en intressant analysplattform, utan också ett viktigt element för att förstå direkt demokrati i Schweiz.